ellinorvikstrand

Förut var jag en riktig hästtjej. Jag växte upp på en gård med islandshästar och jag har i stort sett ridit sen jag var i mammas mage. Jag har ramlat av säkert 100 gånger och varit med om det mesta. Det var en riktig härlig tid och jag saknar den tiden så enormt. Vill bara spola tillbaka tiden. Det finns inget underbarare än en ridtur i skogen med en vän en solig dag. Nu har vi flyttat från gården och vi har bara en häst kvar. Han är uppe i dalarna så jag träffar honom nästan aldrig. Ibland rider jag med min kompis Annelie ute på flättna, men tiden räcker inte till. Jag har fotboll, plugg, vänner osv. Om jag hade tid skulle jag utan tvekan börja rida igen.


(Lägg märke till min normala hårfärg och det långa håret jag hade)

 
Jag har varit en riktig fjortis. Haha, ibland saknar jag det nästan. För man hade så kul och verkligen sket i vad alla andra tyckte. Men jag var vell som fjortisar är. Puffat blont hår, concealer på läpparna, push up, osv. Men jag betedde mig iallfall inte som en fjortis. Sa aldrig tiepp och dah och allt vad fan dom nu säger. :P Jag har heller aldrig varit särskilt dryg.


I belive in ghosts. Scary huh? Men ja jag tror stenhårt på sånt. Häromdan föresten innan matchen sattes duschen på i omklädningsrummet utan att det var någon därinne. Det lät dessutom som om nån verkligen stod och duschade. :S :O Jag tycker det är väldigt spännande fast jag är väldigt rädd för dem. Hemma hos Jesper spökar det. Hans lillebrorsa har vaknat upp mitt i natten av att någon andats på honom och alla kranar sattes på samtidigt när Jesper var ensam hemma. Gissa vem som sover längst in på nätterna? Jo jag!